För Patricio Galvez blev mardrömmen verklighet. En dag anslöt sig hans dotter och hennes man till terrorsekten IS, och de tog med sina barn till krigets Syrien. För Patricio blev det början på en lång och svår kamp för att rädda sina barnbarn från krigets helvete. Hör också Ola Mattson, programchef Rädda Barnen, om varför den svenska regeringen inte agerat för att få hem barnen fast andra länder visat att det är möjligt.  

Ett av Ahmeds barnbarn frös ihjäl i lägret Al-Hol i norra Syrien. I en förort till Stockholm väntar han nu tillsammans med sin fru på att de barnbarn som fortfarande lever ska komma hem till Sverige. Men inget händer. I Angered har socialarbetaren Bettan Byvald länge arbetat mot radikalisering och i sitt arbete möter hon släktingar till dem som åkt till Syrien. För henne finns bara en väg framåt: ”Det här är barn som varit på den värsta platsen på jorden, och då ska vi ta hand om dem på ett bra sätt”.

Ämnet för det här avsnittet är psykisk ohälsa bland barn kopplat till vilka uppväxtvillkor barnet har. De ekonomiska och sociala förutsättningarna barn har under uppväxten har ett väldigt starkt samband med hur det kommer se ut senare i livet. Till exempel vet man att barn som växer upp i en resurssvag miljö kommer att vara sjukare än barn som växer upp i en välbärgad miljö.

Det här avsnittet handlar om sexuella övergrepp på barn. Det är ett tabubelagt ämne och därför låter många bli att prata om det. Många barn som drabbats säger också att ”det var ingen som frågade mig”.

Vad är egentligen ett trauma? Hur kan man märka att ett barn är traumatiserat? I det här avsnittet pratar vi om barn som varit med om olika sorters trauman och vilken behandling de ska få.

Vad kan skolan göra för att barnen ska må bättre? De allra flesta barn i skolan mår bra, men alla olika barn finns i skolan, så det finns också barn som inte mår så bra. 

Idag pratar vi om psykisk hälsa i skolan och elevhälsans arbete. Skollagen är tydlig med att det ska finnas en elevhälsa, med kuratorer, psykologer, tillgång till läkare o.s.v., men resurserna varierar mycket. Beroende på var man bor i landet, i vilken stadsdel, i vilken skola man går i.

(Elevhälsan ska både konkret hjälpa barnen med läkarbesök, men också arbeta förebyggande och bidra till en positiv psykisk och fysisk hälsa för barnen.)

Nästa avsnitt publiceras den 1 september och handlar om Traumafokuserad behandling.

Vad ska vi säga till barnen? När barn drabbas av kriser, hur kan vi hantera det och vilka konkreta sätt finns det att hjälpa barn? Vi talar om krisstöd och hur viktiga vuxna kan hjälpa barn som drabbats.

I en orolig värld kommer många barn ensamma till Sverige. Hur blir vi bättre på att bemöta dem? I det här avsnittet pratar vi om ensamkommande barn och vår samtalsmetod ”Snacka loss”.

Hur ska vuxna bemöta barn som varit med om svåra upplevelser? Traumamedveten omsorg är ett förhållningssätt som handlar om vilken typ av bemötande de här barnen behöver.

När barn blir slagna i hemmet, hur agerar samhället då? I det här avsnittet pratar vi om våldsutsatta barn och Barnahus.

Hur drabbas barnen när föräldrarna är i konflikt med varandra? Och hur kan barnen komma till tals på ett bättre sätt? I det här programmet pratar vi om svåra vårdnadstvister

Barn utan papper är den kanske mest utsatta gruppen barn i Sverige idag. Hur kan man ge stöd till de barn som lever utanför samhället? Vilka är de här barnen och varför är de här utan papper?